Djurgårdsstaden är ett litet kvarter på Djurgården som bland annat består av gatorna Lilla Allmänna gränd, Långa gatan, Breda gatan, Skampålens torg och Nordenskiöldsgatan. Kvarterets historia kan dateras till mitten av 1600-talet. Efter ett beslut av drottning Kristina inrättades år 1646 ett sjukhus och bostäder för sjömän på platsen där Djurgårdsstaden står idag. Den lilla bosättningen kallades då för Båtsmansstaden, av förklarliga skäl, och bestod av fjorton små hus.
Den bebyggelse som vi ser i Djurgårdsstaden idag härstammar dock till största delen från 1700-talet. Då byggdes trähus som fungerade som bostäder åt arbetarna på Djurgårdsvarvet, som grundades 1735. Sedan 1690-talet hade det också funnit en tjärhov på Beckholmen, en liten ö strax söder om Djurgårdsstaden. Att vräka tjära från resterna av vattenhaltiga ansättningar var ett arbete som var illaluktande och brandfarligt. År 1886 flyttades därför även den tjärhov som tidigare låg på Södermalm (vilket gatunamn som Tjärhovsgatan och Tjärhovsplan påminner oss om) till Beckholmen. Även tjärhovsarbetarna hade sina bostäder i Djurgårdsstaden. Andra byggnader som har anor från 1700-talet är det så kallade Apotekshuset, en gulputsad byggnad som ligger på Lilla Allmänna gränd 9. Namnet är dock yngre än byggnaden, då det kommer sig av att Apoteket Vasen var inhyst i byggnaden mellan 1896 och 1934. Huset har också fungerat som Djurgårdsvarvets chefbostad. Det ägs idag av Gröna Lunds tivoli, och används som kontor.
Senare i historien har även fler tvåvåningshus uppförts i Djurgårdsstaden, framförallt i klassicistisk stil och i ljusa färger. Dessa byggnader kan man se om man går längs Långa gatan och Breda gatan. De mindre, rödmålade stugorna hittar man istället på smågator som Östra Varvsgränd och Sjömansgränd. Framemot 1920- och 1930-talen byggdes även ett antal hyreshus i utkanten av området, som har flera våningar.
Idag utgör Djurgårdsstaden ett reservatsområde, och förvaltas av AB Stadsholmen. Det innebär att bebyggelsen befinner sig i ett bevarat kulturhistoriskt värdefullt område. Andra exempel på reservatsområden i Stockholm är Åsögatan, Mariaberget och Gamla Stan. I bebyggelsen i Djurgårdsstaden bor ungefär 200 människor. Bor man i ett kulturhistoriskt värdefullt hus bör man ta extra hänsyn till hur man inreder sitt hem, och försäkra sig om att det är smakfullt. Något som kan lyfta inredningen är grafiska posters på väggarna. Du hittar ett stort urval på Nordicdesigncollective.se